Största Guldfyndet I Sverige
Och kanske ligger en del av charmen i guldets egenskaper - den gyllene färgen, att det finns rent i naturen och att det är sällsynt vilket också gör det eftertraktat. - Dessutom förändras inte färgen med tid, vilket är förklaringen till att vi har guld i våra vigselringar som en symbol för att kärleken aldrig ska förändras, säger han. Men skattgömmorna har inte varit jämnt fördelade över landet. Gotland, Öland, Mälardalen och Skåne är landskapen där man hittat flest skatter. Det finns både ekonomiska, sociala och kulturella olikheter som förklarar det, berättar professor Kenneth Jonsson. I Skåne har man hittat mycket från 1600-talet och skånska kriget och på Gotland främst från vikingatiden. I Mälardalen, som länge har haft en stor befolkningstillväxt, har man hittat mycket genom den ständiga exploateringen, säger han. Skatterna vittnar bland annat om ett behov att gömma vad som ansågs vara värdefullt och jorden var dåtidens bankfack. - Det behöver inte vara mer dramatiskt än så. Sedan, beroende på tidsepok har en del gömts undan i samband med krig, en del har offrats i olika sammanhang och en del är familjeförmögenheter som gått i arv, säger han.
Guldfynd i Solberg
I fem år hade Tapio och Asta Lund arkeologer, som mest 30 åt gången, grävandes i sin trädgård. Ytterligare fynd gjordes på en åker i närheten. - Nu efteråt tänker jag att det hade varit för riskfyllt att ha den där ringen hemma. Jag hade ändå inte haft någon nytta av den, säger han. Skatten finns nu i Guldrummet på Historiska Museet i Stockholm. Och när Tapio och Asta Lund kommer på besök tas de hand om som kungligheter, säger han. - Oj, vad fint det är! De är glada att se oss och ger oss specialvisningar.
- Dockhus - Sagovärld
- Bil som inte startar-vad är felet?
- Behandlingshem i sverige
- Vader i sverige
- Största guldfyndet i sverige 2017
- Däckia upplands väsby
- Vad syns i ett utdrag ur belastningsregistret? - Offentlig Rätt - Lawline
- Vad aer intellektuell funktionsnedsaettning
- Avstånd Moss - Horten i km med bil, vägavstånd på kartan och restid - Himmera
- Pollenallergi medicin inte trött
- Största guldfyndet i sverige want
- Största guldfyndet i sverige list
Ja, de flesta skatter hittas av en slump, när någon gräver en grund till ett hus eller plöjer en åker. Men också djur, som kor eller kaniner, har hittat skatter genom att de har sprätt upp jord och mynt eller andra föremål har följt med upp. Men att gå på skattjakt är inget Kenneth Jonsson, professor i numismatik och penninghistoria vid Stockholms universitet, rekommenderar. - För det första får man inte leta efter skatter hur som helst, och om man väl hittar en skatt ska den inlösas av staten och det måste anmälas till länsstyrelsen, länsmuseet eller till riksantikvarieämbetet, säger han. Sedan 1600-talet har Sverige nämligen en lag som skyddar fornlämningar och fornfynd och gäller som princip även i dag. Alla fornfynd av guld, silver eller kopparlegeringar som kan antas vara äldre än från år 1850 ägs av staten. Det har lett till att Sverige har en stor samling forntida guld- och silverföremål. Varje liten pusselbit hjälper till att få en bättre bild av vår historia. Och utan lagen hade vi haft en betydligt större försäljning av fornfynd på internet, säger Britta Rosborg på riksantikvarieämbetet.
Jag får bara se på hur herrskap roar sig. Jag fick en chans att smaka på deras livsföring och den tog jag", ska han ha sagt enligt Historiska Nyheter. Guld har fascinerat människan i tusentals år och blev tidigt en symbol för rikedom och status. De egyptiska faraonerna fick med sig tonvis av guld med sig i gravarna och inom kristendomen dekorerades kyrkor med guld och änglar avbildades med gyllene gloria. Men metallens historia är långt ifrån bara guld och gröna skogar. Krig har inletts i jakt efter guld och otaliga arbetare har slitit ihjäl sig för att få fram metallen. Kent Andersson är enhetschef för Kulturmiljö och samlingar på Historiska Museet och har skrivit flera böcker i ämnet, senast Guldålder - svenska arkeologiska skatter. Och han menar att vi i alla tider drömt om att en dag hitta en gömd och bortglömd skatt. - Det är likadant med drömmen om att vinna på lotteri - plötslig rikedom som förändrar ens liv. Jag har aldrig hittat någon skatt men kan föreställa mig att man får hjärtklappning och adrenalinpåslag och att det väcker otroligt starka känslor, säger han.
Hur många dolda skatter finns det då kvar i Sverige? Svårt att säga. Men troligtvis är det bara en bråkdel som har hittats eftersom mycket har förstörts i takt med att jordbruket förändrats, menar Torun Zachrisson som är docent i arkeologi och har skrivit en avhandling om silver- och guldskatter. - I dag plöjer stora maskiner 40 centimeter ner i backen som gör stor åverkan på fälten och många gånger går man miste om arkeologiska fynd utan att ens vara medveten om det, säger hon. Och hur vanligt är det att man snubblar över en skatt i dag? Mja, inte särskilt. Men Sverige är långt ifrån färdiggrävt. Nya och stora utgrävningar är på gång, i Stockholm grävs det återigen kring Slussenområdet och det planeras arkeologiska utgrävningar av markområdet kring nya Nobelcentret. Den största utgrävningen någonsin tas upp till våren igen i Gamla Uppsala. Även grävningar i Sörmland, Östergötland och Södertörn kommer att påbörjas, i samband med utbyggnaden av Ostlänken. - Till en början väldigt begränsat, men längre fram blir det stora undersökningar och då blir det först stenålderslämningar som berörs, sedan kommer man gräva boplatser och gravar även från metallåldrarna, säger Kent Andersson.
Den största mängden guld- och silverskatter har hittats mellan 1870 och en bit in på 1900-talet. Guldet har kommit främst från perioden 200 e. Kr till 550 e. Kr och silvret mestadels från vikingatiden. Och det var inte ovanligt att fattigt folk, genom potatisskörd eller nyodling, var de första att upptäcka skattgömmorna efter flera tusen år i backen. För vissa innebar guldfynden en biljett till Amerika och ett nytt liv och för andra några ögonblick av lyx och flärd. Ett sådant exempel är drängen Axel Ferdinand Franzén som, enligt Historiska Nyheter, 1897 fann en svärdsknapp i guld när han jobbade på en åker på Stora Väsbys ägor i Hammarby socken i Uppland. I statlig inlösning fick han 430 kronor vilket motsvarade omkring fyra årslöner för en dräng. Han sa upp sig, åkte till Stockholm och roade sig för pengarna som räckte i två ynka veckor. Väl tillbaka på gården fick han tillbaka sitt jobb med nöd och näppe. De ilskna blickarna från gårdsfolket ryckte han bara på axlarna åt. "Som dräng vet jag att jag aldrig kan bli något annat.